Klimatkollen: Vad gör 2 700 miljarder ton is för skillnad?

Från tid till annan kommer olika alarmerande nyheter.

Att vi tar med denna nyhet från SvD beror på att den bidrar med den tydlighet som kan behövas för att stoppa utvecklingen.

DelaMera vill vi bidra med kunskapsutveckling, pedagogik och incitament för att förbättra situationen.

Vår övertygelse är att vi kommer kunna skapa hållbarhet och göra rätt först utan att behöva gör fel först och sedan rätta till felen.

”Här är veckans dystraste klimatnyhet: Antarktis is smälter rekordsnabbt. Mellan 1992 och 2017 försvann 2 700 miljarder ton is från kontinenten, enligt en ny studie i tidskriften Nature. Det är ungefär som 17–18 Vänern i vattenvolym, grovt räknat, rakt ut i världshaven. Resultatet? 7,6 millimeter högre havsnivåer.

Framför allt sedan 2012 har avsmältningen tagit fart, från i snitt 76 miljarder ton om året under de tidigare två decennierna till 219 miljarder ton om året. Eller nästan en och en halv Vänern om året. Orsaken till ökningen är sannolikt högre genomsnittstemperaturer, enligt forskarna.”

Den här nyheten ligger som en 2700 miljarder ton tung våt filt över veckans andra klimatpositiva nyheter.

https://www.svd.se/klimatkollen-vad-gor-2-700-miljarder-ton-is-for-skillnad

För mycket annat pekar faktiskt just nu i rätt riktning.

”För det första börjar näringslivet alltmer upptäcka att hållbarhet lönar sig. Nordea har kommit fram till att företag som är bra på hållbarhet presterar bättre även ekonomiskt än företag som är dåliga på hållbarhet. Fler studier har visat på liknande samband.

En orsak kan vara, enligt experterna, att företag som är bra på hållbarhet helt enkelt har stenkoll på sina processer och leverantörsled – något som lönar sig ekonomiskt, främst i det längre perspektivet. Ohållbara genvägar blir just ohållbara i längden. Med tanke på att 250 av världens största företag står för över 30 procent av utsläppen, kan den här typen av nyheter få mycket stora effekter i längden.”

Tack Peter Alestig

Vilket fungerar bäst: Dåliga nyheter typ ALARM eller goda nyheter?

Hjärnforskningen kan bidra med svar:

  • Hjärnan vill undvika fara – så på så vis kan ALARM fungera som motivation för att undvika en fara.
  • Hjärnan vill närma sig belöningar – vilket kan betyda om jag bara får veta vad jag kan göra – för att det ska bli bättre – ökar sannolikheten att jag gör det.

Kruxet med hållbarhet är att det oftast är en uppskjuten konsekvens av en serie göranden i rätt riktning.

Vi menar att hållbarhetsarbete kan göras roligt och lättsamt genom att DELA MERA.

Du har säkert varit med om något bra och delat det med dina vänner och bekanta. När du gör det känns det bra och den mottagande blir glad, får energi och tackar.

PS Det var så det började för mig med Spotify, jag fick en kod gick med och gav koder till andra som nu kan lyssna, glädjas och konsumera utan fysisk inverkan på miljön DS


Leave a Reply

Your email address will not be published.

åtta + 10 =